söndag 16 augusti 2009

Kantareller och fästingar.

I går hade vi lite svårigheter att komma överens om vad vi skulle göra så vi delade på oss. Sambon och J var hemma på fm för att sen åka till Örebro och titta på hockey. Örebro- Dynamo Riga. J orkade en och en halv period, sen tappade han intresset för skridskoåkarna. Sambon och J gick ut i korridoren och strosade omkring och kollade på saker. Varje gång de stack in huvudet hade Riga gjort ett nytt mål, så när MAX kom på tal kände nog sambon inte att det var så svårt att gå därifrån. In på MAX för lite hamburgare och lek. J träffade en liten tjej därinne som var 4 år. Hon ville att J skulle klättra tillsammans med henne. J vågade inte och sa att han inte ville, och då svarade hon på tjejers vis, Nähä, slipp då, då får jag väl klättra själv. Suck och stön.
Tänk, 4år och redan bitter, en del lär sig tidigt.

Vi andra, det vill säga, E och jag, packade bilen och åkte till landet. Där var Syrran, svågern och mamma. Gräsklippning och ogäsrensning stod på schemat. Skojit värre. Efter intag av lunch och avslutat trädgårdsarbete så drog vi på oss stövlarna och gick ut i skogen. Till en början var resultatet mycket magert men efterhand ökade vinsten. Stora gula kantareller. E orkade inte gå i någon skog utan vi avlöste varandra och lekte med henne vid bilen. Under mitt skift lyckades ungen få in huvudet mellan karm och bildörr och samtidigt stängde hon dörren. Gick väl så där kan man säga. Ett skrik fortplantade sig över nejden som förmodligen skrämmde bort alla vilda djur i hela Tiveden. När hon lugnat sig letade vi svarta ludna larver, det var mycket stillsammare än att leka med bilen. Vi hittade två lurviga små larver som vi pressenterade för varandra. E tyckte de kunde bli vänner och gå på dagis tillsammans. Och så fick det bli.

Mamma dök upp ett tag med famnen full av gula godingar, Syrran hade ju svampkorgen så vi andra fick plocka i vad som fanns. Vi började så smått fundera på hur länge syrran varit borta och kom fram till att ingen av oss sett henne på ett bra tag. Då går jag, sa jag och klev ut i snåren för att leta. Mamma ropade då att jag gick åt fel håll och jag roppade tillbaka att,nähä, hon gick hitåt. För det såg jag. Jo tjena. Efter att ha skaffat mig tinnitus av allt busvisslande och skrikande slår det mig att mamma kan ta bilen ner till stugan för att ringa syrran som hade en mobil i fickan. Sagt och gjort, Mor och E rullar neråt och jag fortsätter att vråla. Snart hör jag ett försynt, hallå hallåå. Vänder mig om och får syn på Micke, en kille som bor i området. Han och hans tjej har hört mig skrika och förstått att vi ligger minus en person.
Just då kör mamma in på skogsvägen och lyckas klura ut hur man ringer med min mobil. Hon får genast svar av en något kantarellhög dotter. Va, vadå, gått bort mig, ni är ju knäppa! Jag har ju plockat svamp ju. Hittat massor. Puh. Hade jag fortsattt gå åt det håll jag trodde hon var hade jag förmodligen mött henne igen år 2020 när jag traskat mitt varv runt jorden.

Tillbaka i stugan smörstekte vi kantarellerna och de smörsoppar jag hittat. Lite grillat, lite gorgonzola sås och lite vin ihop med svampen det gick ner kan jag lova. När vi sedan vände hemåt följde mamma med mig och E i bilen. Vi kryssade mellan alla dessa grodor som kommer upp på vägen när det regnar och min bilkörning liknade mest en påtänd slalomåkares och mor satt bredvid och utstötte ljud. Efter ett nästanmöte med ett stort rådjur tog vi det ännu lugnare och sniglade oss hemmåt. Fick ett kraftigt sockermåste i Laxå och stannade till vid OKQ8. Besinnade mig dock och inhandlade bara en mineralvatten. Uselt substitut när det man vill ha är mjukglass de lux, en halvliter chokladsås och nötkross. Men, men, djup suck, suget försvann och vi kom hem utan vidare missöden. Det blev ett par minuter i soffan med sambon innan tröttheten tog över och sängen ropade till mig.

Vi fick inte bara med oss svamp hem utan också två förtjusande fästingar. De hade hoppat på min dotter och placerat sig på rygg och mage. Äckliga små djur utan uppgift. Pillades bort i morse av sambon, och nu ska jag studsa in i duchen och leta fästis jag med. Ha de gott alla, Kram T

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar