Längesen

Nu var det som sagt länge sen jag skrev, mitt skrivar humör har inte legat på topp. All den piggheten jag kände i början av LCHF- ätandet, har för tillfället förbytts mot trötthet, huvudvärk och idètorka. Trots detta har en del kul saker hänt.
Förra fredagen spelade sambon på o`learys i Örebro. Trots att vi varit tillsammens ett gäng år nu har jag inte varit och tittat när han spelar mer än kanske två gånger. Första gången var jag med barn och andra gången var E pyttebebis. Men nu skulle det alltså bli av. Naturligtvis fick jag huvudvärk redan på eftermiddagen, fyra timmar innan vi skulle åka. Den dövade jag dock effektivt med vitt vin, ett glas hemma och resten hos syrran. Lotta lo kom och hämtade oss med bil och så svängde vi över till syrran och svågern. De skulle bjuda på lite mat innan vi gick ut. Eftersom sambon skulle lira så skulle Lotta lo följa med oss, som förkläde till mig.
Jättetrevligt hos syrran och superkul på krogen. Sambons band "Pigs in space" var kanon som vanligt och det är alltid kul och se folk som hoppar och sjunger och jublar. Särskilt när en av bandmedlemmarna är min. Lotta lo och jag for omkring som skållade råttor där inne i jakten på att träffa så många som möjligt under kvällen. Har man som jag inte varit ute på 4 år så har man ju lite att ta igen så att säga. Och det mina vänner, det gjorde jag. Jag blev något överförfriskad, men skall påpekas, på ett trevligt och charmerande vis. Jag kom dock aldrig så långt som till sängen när vi väl kommit hem på natten utan tillbringade den på altan tillsammans med katten. Sambon försökte få med mig in men där hade jag mumlat något om att man inte fryser ihjäl i sverige i augusti och att jag minsann var 39 år och bestämde själv. Mamma som var barnvakt såg som sin moderliga plikt att komma ut och skälla på mig som var så oansvarig och hade så dåligt omdömme. Detta gjorde hon samtidigt som jag kastade upp i en rabatt så det hade hon inte mycket för. Man kan säga att mitt fokus var annorstädes. Nåväl, man borde kanske veta bättre men det struntar jag i för jag hade faktiskt dökul och det var första gången på 4 år, så det var jag värd.

Ungarna har börjat blivit varma i kläderna på dagis igen efter sommarlovet. Skönt. Första veckan kändes det jättejobbig att lämna dem. J är fortfarande lite fundersam om vad han skall tycka om dagis, eller rättare sagt, vad han skall tycka om att bli lämnad av mig eller sambon. För jag tror att det är det som är felet. Kunde han få gå på dagis och jag också var där så tror jag att allt skulle vara fridens. För han älskar leken men behöver mammatanka då och då under dagen.
Märker ändå att det går åt rätt håll. Nu har de varit hemma ett par dagar med snor bortom allt förnuft. Bara lite feber men superförkylda och nu i kväll har E börjat hosta. Blir väl en vaknatt i natt. Men det är ju längesen nu så det står man ju ut med.

Själv vaknade jag runt midnatt i går med en dunder migrän de lux. Smög mig ner för att hämta värktabletter, då märkte jag att omgång nr två var på intågande. Stora härliga blixtar framför höger öga med följden att jag var halvblind när jag släpade mig nerför trappan. Det var länge sen jag hade ett så stort anfall så jag tar och skyller på LCHF.

Var arg som ett bi helgen på den där jäkla dieten. ställer mig på vågen och det har inte hänt ett skit. Matidèerna var totalt slut och det enda jag kunde tänka på var pasta, potatis och socker i mängder. Men för första gången i mitt liv så ballade jag inte ur, jag höll i trots allt, och se på fasen, i morse hoppade jag upp på vågen och den har återigen börjat peka åt rätt håll. Har gått ner 5,5 kg nu. Talade med fröken tvättmedelsleverantör idag och hon sa att man ser större framsteg om man tar fram måttbandet i stället så det ska göra nu. I början var det inga svårigheter att strunta i vad vågen sa för då var jag så pigg och glad, men nu, i första svackan behöver man all hjälp man kan få och då är det inte kul när inget händer. Men men, jag håller i så får vi se vad som händer. Nu ska jag smyga upp till ungarna och läsa lite bok innan jag somnar. Sen ska jag planera helgens stundande kräftskiva och Lotta lo,s avskedskalas i huvudet. Vilka kommer, vad ska vi äta förutom kräftor och svårast av allt, har vi stolar så det räcker. God natt alla, kram Tina.